Publicerad 1 kommentar

Pressmeddelande

På måndag visar Smålands nation i Lund konst i olika tekniker och av olika unga konstnärer. En av utställarna är Emma Lundqvist med verket “Ett helvete att komma till himlen?”.

“Med detta projekt vill jag illustrera en del av det negativa i att växa upp i Pingströrelsen, utifrån mina egna erfarenheter. Ibland tolkar människor Bibelns ord till deras egen fördel, för att skaffa sig makt över andra och status i församlingen, eller för att man helt enkelt i brist på kunskap inte vet bättre. Man plockar tumverser ur Bibeln, och bygger på dessa en livsstil, en kultur, ett regelsystem som skapar skam och skuld när de alltför höga idealen inte går att följa.

Jag har letat i Bibeln och i mina egna erfarenheter, efter ord och ofullständiga citat som gör att jag ryser, både av obehag och av spänning på samma gång. De har träffat nerver i mig som gjort tron levande för mig, fortfarande, trots allt.  Dessa ord gör jag till reliefgrafik i vitt. De blir till osynliga ord, som symboliserar något outtalat. Det som finns, men som inte kan ifrågasättas. Ryggradsregler.”

Se mer

Emma Lundqvist är en ung samtidskonstnär boende i Växjö som studerar andra året vid Kronobergs konstskola. Kreativiteten är en stor och viktig del av Emmas liv och har inneburit allt från musikskapande, fotograferande, måleri, grafik, smyckeskonst och stickning. En viktig drivkraft är att förmedla tankar om vem Gud är och utrycka sin kristna tro genom konsten.

Genom emmajosefsson.se kan man ta del av mycket av hennes konst och även handla smycken och annat. Möjligheten att beställa från hemsidan lanserades i veckan.

Publicerad 1 kommentar

Ett helvete att komma till himlen?

Med detta projekt vill jag illustrera en del av det negativa i att växa upp i Pingströrelsen, utifrån mina egna erfarenheter. Ibland tolkar människor Bibelns ord till deras egen fördel, för att skaffa sig makt över andra och status i församlingen, eller för att man helt enkelt i brist på kunskap inte vet bättre. Man plockar tumverser ur Bibeln, och bygger på dessa en livsstil, en kultur, ett regelsystem som skapar skam och skuld när de alltför höga idealen inte går att följa.

Jag har letat i Bibeln och i mina egna erfarenheter, efter ord och ofullständiga citat som gör att jag ryser, både av obehag och av spänning på samma gång. De har träffat nerver i mig som gjort tron levande för mig, fortfarande, trots allt.  Dessa ord gör jag till reliefgrafik i vitt. De blir till osynliga ord, som symboliserar något outtalat. Det som finns, men som inte kan ifrågasättas. Ryggradsregler.

Av Emma Lundqvist, Kronobergs konstskola Växjö 2011

 

Publicerad Lämna en kommentar

Emma och Moa på torghandeln på Lördag!

Hej hej! Det var länge sedan. Jag har haft sommarlov och annat för mig än att sitta vid datorn. Till exempel har jag med min mammas hjälp och sällskap, suttit uppe sena kvällar och smält tenn i en vedeldad spis. Jag har tillverkat en hel del smycken som nu ska säljas på torget i Växjö nu på lördag. Det kommer också finnas nygjorda betongfat med virkade dukar i (snyggare än vad det låter, jag lovar!) och min vän Moa gör örhängen av silverskedsskaft mm. Låter det inte spännande att komma och ta en titt?

Det har varit kul att ha ett projekt att jobba inför under sommaren, så man inte slappar av totalt bara för att man har sommarlov. På måndag börjar ett nytt år på St.sigfrids konstskola. Kommer bli fantastiskt, och jag längtar efter att få komma igång, men först ska här säljas smycken!

Ps, som ni ser är min hemsida på väg att bli supersnygg =) men just nu undrar jag lite vart alla bilder har tagit vägen=S Men jag jobbar på det, så titta in igen om ett tag. Kram /Emma

Publicerad 5 kommentarer

”Som jag egentligen är”

Detta är den tavlan jag lagt ner mest tid på den här terminen, och jag är mycket nöjd. Färgerna kanske inte återges helt exakt här på bloggen, men tjejen på bilden är jag när jag var liten. Vi har lärt känna varandra hon och jag, och jag älskar den delen av mig som fortfarande består av henne. Hon är kärnan i mig, hon är jag, jag är hon. Fastän världen är alldeles för farlig för sådana små flickor som jag…

Publicerad Lämna en kommentar

Vad är konst för er???

För ett par år sedan, fick jag hård kritik på ett av mina fotografier. Man sa att en dagisunge med en kamera i handen kunde ha tagit bättre bilder. Tydligen var personen i fråga mycket upprörd över mitt medvetet suddiga fotografi, och att han hade råkat se det, på fotosidan. Själv var jag ganska nöjd och skrattar mest åt kritiken nu, för jag vet vad bilden i fråga vill säga, men då var det inte roligt att höra sådan totalt okonstruktiv kritik.

Idag var det min tur att vara kritisk. Under kvällen kulturnatt i Växjö tittade vi på en mycket märklig installation, som pågick i en hel del minuter, på konsthallen. Den bestod av två män med kostym, som under hela installationen skrapade varsina stolar mot golvet i olika formationer, slog mot varandra ibland, och gjorde märken i golvet. Helt i alla fall till synes improviserat, helt tysta och allvarliga. Allt medan konsthallschefen tittade oroligt på sitt parkettgolv, för att se hur illa skada det skulle bli. Är detta konst?

Vidare gick jag till biblioteket, där poesi upplästes. När jag och Anders kom in pågick en uppläsning av alla möjliga könsord och svärord. ”Surfitta” var det minst fula. Vad som hade sagts innan eller efter vet jag inte. Vi gick lika kvickt. Är detta konst?

Till sist hamnade vi i Lisbeth Sandvalls galleri vid Stortorget. Fantastiska tavlor med mycket färg. Jättevackra och föreställande det man vill få det till, men ofta några slags människogestalter. Otroligt abstrakta, egentligen bara färg i olika kombinationer, men som jag lugnt skulle kunna ha på väggen bara för att de är så snygga. Tycker jag. Är detta konst?

Jag har inga enkla svar på detta, vad tycker ni? Jag bara undrar hur mycket herrarna med de skrapande stolarna, som kallade sig ”Guds bröder” får betalt. Jag undrar varför viss kass konst får fina konsthallar att visas i, medan det finns så många unga kreativa människor, som aldrig kommer fram i ljuset. Växjö kommun är fantastiska som anordnar så mycket kulturgrejer i den här stan, men ibland undrar man, om exakt precis vad som helst är konst, bara man har de rätta kontakterna och knäppaste idéerna.

Publicerad Lämna en kommentar

Fotografikutställning på Växjö universitet.

Idag under eftermiddagen börjar en utställning som är ett urval av vad jag och mina kurskamrater skapat under höstterminen i kursen ”Fotografik”. Själva kommer vi att finnas där klockan 14 och en stund framåt. I utställningen kommer man kunna se en del av våra grafiska tryck och fotografier och allt där emellan. Jag har med två av mina tryck. Vilka får ni se om ni går dit…

När: Utställningen pågår till den 19/2

Var: Café astrakan, Växjö universitetsbibliotek

Kom kom!
Publicerad 1 kommentar

Linoleumtryck

Detta är mina första tre linoleumtryck. Jag går ju en kurs som heter ”Fotografik”, där vi lär oss högtryck, djuptryck och svartvitt fotografi. Från början var jag knappast medveten om att kursen innehöll grafik, för jag var så insnöad på att få stå i fotolabbet igen, för det är ju så roligt! Jag trodde att namnet ”Fotografik” bara var ett tjusigt universitetsnamn för helt vanligt fotografi. Dumt va? Men så roligt det var att testa på detta med grafik!
Dessa tryck är gjorda på det viset att jag har grävt ur allt det vita man ser på bilderna, och det som är kvar färgas svart, alltså det som står upp, som potatistryck ungefär. Jag är som sagt väldigt grön på detta område, men det är mycket möjligt att jag fortsätter utveckla det mer, för det är en helt ny typ av kreativitet som jag knappt visste fanns förut. Snart ska vi också börja rista i kopparplåt, och pressa mot ett papper i en jättetung press, så att det som man ristat ur färgas in i svart, tvärtom alltså. Men de bilderna kommer senare.
Den första är jag mest nöjd med ”tro” Gjorde den en timme innan en lektion, utan att tänka så mycket. Det blir bäst då. Den andra är från ett foto av kyrkan i Taizé, och den har jag lagt ner mest arbete på, och den tredje var tänkt att förmedla känslan av en varm eld. Kreativitet när den är som bäst, utan att nödvändigtvis få superbra resultat.