Jag har nu slutat på Kronobergs konstskola efter två år av kreativitet och utveckling. Det har varit fantastiskt att få lägga min vardagstid på att bara skapa och skapa och lära mig mer och mer om konst och hantverk. Spöket som snurrar runt mitt huvud nu, säger mig att nu är det dags att bli seriös, skaffa ett tråkigt jobb som inte alls är kreativt, och att hålla på med konst, det kommer jag ju naturligtvis inte ha tid med…
Men jag vägrar, jag måste slå ner det spöket med en gipsklump eller en färgburk. Att måla, att skapa är min livsglädje, min bön, mitt liv. Jag älskar min sambo för att han nu när jag inte har en ateljé på skolan längre, är noga med att påpeka att min kreativitet får och ska ta plats här hemma. <3 Nu är det därför lite ommöblerat hemma, och min nya arbetshörna här hemma är redan en hel del använd. Det kanske finns hopp ändå.
Emma, vilken fin arbetsplats ni skapade. Jag tycker absolut att du måste fortsätta vara konstnär. Det är en sak jag håller på lära mig just nu, att det bara är världen som vill oss vara seriösa … men det viktiga är att vi älska det vi gör. Då kommer det bli framgångsrik ändå. Tror jag och hoppas jag. Men på något sätt är jag ganska säker 🙂